Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Linnea Åberg lämnar drygt tio års missionärstjänst i Asien och blir ny missionsdirektor för Evangeliska Frikyrkan. Med sig hem tar hon inte främst nya arbetsmetoder eller organisationsmodeller, utan erfarenheten av församlingar där människor vågar vara öppna med sin svaghet. Enligt henne är just sårbarheten en förutsättning för att en kyrka ska kunna vara missionerande.
Tidsplanerna är nu klara för när Luleå stift och Strängnäs stift ska utse sina nya biskopar. Båda stiften står inför biskopsbyte och valprocesserna innebär nomineringsval följt av biskopsval enligt Svenska kyrkans ordning. Utfallet påverkar sammansättningen i biskopsmötet under de kommande åren.
Kritik riktas mot Svenska kyrkans tematiska kyrkomöten, där Fisk föreslår att formen slopas helt. Argumentet är att upplägget inte fungerat som avsett i kyrkomötets arbete. Frågan berör hur Svenska kyrkans högsta beslutande organ ska organisera sina sammanträden framöver.
Arbetet med en ny svensk bibelöversättning närmar sig ett skede där texterna kan få användas i gudstjänsten. Kyrkans Tidning redogör för tidsplanen och vilka beslut som krävs innan översättningen kan tas i bruk vid gudstjänster i Svenska kyrkan. Frågan berör både gudstjänstordningar och det praktiska införandet i församlingarna.
Kyrkans Tidning går igenom varför Birgitta Ed blivit en så omdiskuterad person i kyrkliga sammanhang och vilka reaktioner hon väcker. Artikeln söker förklaringar till kritiken och till de spänningar som uppstått kring hennes roll. Bakgrunden berör frågor om ledarskap, förtroende och inflytande inom Svenska kyrkan.
Visby stift väljer att inte ansluta sig till Svenska kyrkans nationella ekonomitjänst, enligt Kyrkans Tidning. Beslutet går på tvärs mot ambitionen att centralisera ekonomiadministrationen inom kyrkan. Frågan om gemensamma administrativa lösningar har varit omdiskuterad i flera stift och församlingar.
Kyrkans Tidning granskar hur PR-profilen Birgitta Ed knöts till Svenska kyrkan utan att tjänsten först utannonserades. Enligt uppgifter i artikeln behöver ett sådant förfarande inte strida mot regelverket, men det väcker frågor om öppenhet och likabehandling vid rekrytering. Fallet sätter ljuset på hur den nationella nivån hanterar tillsättningar av centrala poster.
En präst inom Svenska kyrkan har genomfört ett omdop, något som strider mot kyrkans syn på dopet som en engångshandling. Ärendet har prövats av domkapitlet, som dock inte fråntar prästen behörigheten att utöva vigningstjänsten. Beslutet aktualiserar frågan om hur allvarligt avsteg från kyrkans dopteologi ska bedömas disciplinärt.
En präst inom Svenska kyrkan, Audas, menar att domkapitlet har feltolkat hans text om den så kallade ökenmässan. Ärendet handlar om hur gudstjänstformen ska förstås och bedömas i förhållande till kyrkans ordning. Enligt Audas bygger domkapitlets kritik på ett missförstånd av vad han faktiskt skrivit.
Kriminalvården har beslutat att förlänga avtalet med Sveriges kristna råd om andlig vård i häkten och anstalter. Det innebär att NAV, Nämnden för andlig vård, kan fortsätta förmedla präster, pastorer, diakoner och andra själavårdare till landets kriminalvårdsanstalter. Samarbetet är ett av de tydligaste exemplen på ekumenisk närvaro inom svensk offentlig verksamhet.