Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Dagen berättar om en kvinna vars mammas aska förkommit inom kyrkogårdsförvaltningens hantering. Först efter ett år hörde förvaltningen av sig och undrade när gravsättningen skulle ske, vilket blev en chock för de efterlevande. Fallet sätter fingret på brister i hanteringen inom begravningsväsendet, där Svenska kyrkan är huvudman.
En motion om vigsel har väckt diskussion inom Svenska kyrkan, och flera företrädare förklarar nu varför de inte ställer sig bakom förslaget. Kyrkans Tidning låter de kritiska rösterna redovisa sina skäl. Frågan berör hur kyrkan ska hantera vigselfrågan i beslutande organ.
Den rysk-ortodoxa patriarken Kirill har enligt Signum gett den ryska atombomben en religiös legitimering. I en predikan vid Treenighetsklostret i Divejevo, där relikerna av Serafim av Sarov förvaras, ska han ha framställt kärnvapnet som ett resultat även av helgonets böner. Uttalandet är ännu ett exempel på hur Moskvapatriarkatet knyter samman rysk militärmakt med ortodox fromhet.
En motion till kyrkomötet vill att det ska bli möjligt att stoppa fastighetsaffärer inom Svenska kyrkan. Förslaget rör beslutsordningen kring försäljning och överlåtelse av kyrkliga fastigheter, en fråga som väckt debatt i flera församlingar. Motionen ska behandlas i kyrkomötets fortsatta arbete.
Världen idag skildrar hur församlingar i Svenskfinland lyckas locka unga till kyrkan genom en kombination av andlig undervisning, gemenskap, mat och resor – bland annat till kristna ungdomsarrangemang i Uppsala. Reportaget pekar på att enkla, återkommande mötesplatser spelar stor roll för att bygga relationer med tonåringar. Erfarenheterna kan vara av intresse också för svenskt ungdomsarbete i kyrkan.
Den vandrande konstbiennalen Manifesta har landat i tyska Ruhrområdet, där flera av utställningarna visas i kyrkorum som förlorat sin religiösa funktion. DN:s recensent lyfter fram hur de sakrala miljöerna ger verken en särskild högtidlighet. Recensionen sätter fingret på hur avkristnade kyrkobyggnader får nytt liv som konstplatser i ett sekulariserat Europa.
I en personlig text i Dagens familjematerial reflekterar Josefin Lilja över kvällsbönens plats i vardagen. Utgångspunkten är tiden och tålamodet som krävs när aftonbönen drar ut på tiden. Texten är en krönika snarare än en nyhetsartikel och rör andlig praktik i hemmet.
I en debattartikel i Dagen kritiserar Daniel Antonyan (KDU) den svenska tystnaden kring det armeniska folkmordet. Han menar att det borde väcka betydligt starkare reaktioner att en kristen befolkning i praktiken utraderas från sitt historiska kärnområde. Texten efterlyser ett tydligare engagemang för utsatta kristna minoriteter.
Arkeologer i Turkiet tror att de har lokaliserat platsen där det första kyrkomötet i Nicaea hölls år 325 — mötet som gav upphov till den nicenska trosbekännelsen. Fyndet uppmärksammas särskilt eftersom trosbekännelsen nyligen firat 1700 år och fortfarande används i gudstjänster världen över. Upptäckten kan ge ny kunskap om ett av kristenhetens mest avgörande möten.
I en debattartikel i Dagen argumenterar Lennart Holmbom för att skolan tydligare måste visa var vetenskapens kunskapsgränser går och var trosföreställningar tar vid. Han menar att elever annars riskerar att vilseledas när de formar sin egen livsåskådning. Inlägget rör undervisningens hantering av tro och vetenskap.