Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Regeringen tillsätter en samordnare med uppdrag att granska hur asylärenden som rör konvertiter hanteras. Frågan om trovärdighetsbedömningar av personer som konverterat till kristendomen har under flera år varit en av de mest omdiskuterade beröringspunkterna mellan svenska kyrkor och migrationspolitiken.
Kyrkans Tidning har kartlagt vilka popsånger som är mest omtyckta att sjunga i kyrkliga sammanhang. Genren har fått en allt tydligare plats vid sidan av psalmboken, inte minst vid begravningar, bröllop och andra kyrkliga handlingar. Artikeln presenterar de titlar som återkommer oftast.
Biståndsorganisationen Diakonia möter invändningar för en broschyr som varnar för att diktaturen är på väg. Kritikerna menar att budskapet är alltför tillspetsat, medan Diakonia själv försvarar materialet med att demokratin är hotad på global nivå. Diakonia drivs av frikyrkliga huvudmän och organisationens kommunikation väcker återkommande frågor om gränsen mellan bistånd och politisk opinionsbildning.
På Correns debattsida argumenterar en biskop för att tillfället bör tas i akt för att stärka demokratin. Inlägget knyter an till kyrkans roll som samhällsaktör och röst i demokratifrågor.
Kyrkans Tidning uppmärksammar hur gosedjur får en självklar plats i kyrkorummet när församlingar utformar gudstjänster för de allra yngsta. Poängen är att barnen ska få vara barn: inga krav på att sitta stilla och tyst, utan utrymme för rörelse och lek under samlingen. Formen beskrivs som ett sätt att sänka tröskeln för familjer som annars kan tveka inför en traditionell gudstjänst.
Skara stifts biskop Ulrica Fritzson befinner sig i Colombia där hon träffar aktörer inom fredsarbete och mänskliga rättigheter. Resan speglar Svenska kyrkans internationella engagemang och kontakter med civilsamhället i landet.
Katolskt magasin lyfter fram ett tal som dåvarande kardinal Joseph Ratzinger höll för biskopar i Santiago de Chile den 13 juli 1988, veckor efter att ärkebiskop Marcel Lefebvre vigt fyra biskopar utan påvens mandat. Ratzinger, då prefekt för Troskongregationen, sökte förklara vad som ligger bakom en schism snarare än att enbart fördöma brytningen. Tidningen menar att analysen är påfallande aktuell i dag, när nya splittringstendenser gör sig påminda, och att varje schism bör mana kyrkan till självrannsakan.
En präst har inför tingsrätten erkänt sig skyldig till brott efter att ha samlat på bilder och filmer där barn utsätts för övergrepp. Enligt uppgifter i rätten beskrev han en drift att samla materialet. Målet aktualiserar frågan om hur samfund hanterar anställda som misstänks för brott mot barn. Dom har ännu inte meddelats.
En diakon i Svenska kyrkan, Stina Patetsos, argumenterar på DN:s insändarsida för att kyrkans sociala arbete inte får bli en ersättning för den gemensamma välfärden. Hon pekar på att ingen på förhand vet när sjukdom, arbetslöshet, psykisk ohälsa eller sorg vänder upp och ned på tillvaron. Slutsatsen är att samhället måste fånga upp människor innan de faller, inte först när fallet redan är ett faktum.
Sveriges kristna råds generalsekreterare Sofia Camnerin skriver om de samtal med politiker som förts i valtider, och om vad som händer när mötena får äga rum i ett annat slags rum än den vanliga debattens. Hon beskriver att positionerna ibland öppnat sig så att deltagarna kunnat blicka i samma riktning. Texten lyfter behovet av att söka vägar framåt tillsammans snarare än var för sig.